Allt är fuktigt. Årets folkmusik- och visfest på Gammlia bäddades in i ett tunt regn. Publiken bestod av riktiga hjältar som satt sig igenom dryga fem timmars spelningar.

Hjältar var också festivalarrangörer och tekniker som genomförde allt utan kortslutning. Och vi fick vår alldeles egen hjälte, ”drängen” i Wallmarksgården, som pysslade om oss, höll igång brasan, kokade kaffe och och satte upp tak över scenen när vi blev bekymrade över instrumentens väl och ve.

Vi klarade oss ganska bra. Man blir glad och inspirerad när man tittar ut över publiken som ler i regnhuvorna. Ännu mer så när tjejerna i Midnattssol dansar in till vår musik. Så duktiga och vackra! Om ni missade oss den här gången så kan ni vara lugna, vi har planer för framtiden…

Ja, det är väl bara att inse att sommaren går mot sitt slut. Men som Strindberg säger: ”Hösten är min vår, ty då öppnas teatern igen!” En och annan spelning har vi nog på lut och vi lurar på en konsertfest då vi kan samla båda våra samarbetspartners Midnattssol och Svensk Peppar under ett tak. Mer om detta längre fram!